När allt i ens vardag kommit att bli en prioriteringsfråga känner jag en smått kvävande känsla smyga sig på. Kommer det eskalera ju fler år som flyter förbi? Eskalera i samma takt som jag känner tiden rinna genom mina fingrar? Kommer jag någonsin få tillbaka känslan av att ha tid att göra precis det jag vill göra på de små tidsplättar som blir över efter alla måsten?

Med lättnad kan jag just nu känna att tiden finns. Den kvävande periodaren har tagit ett steg tillbaka och låter mig njuta smått av vårens ankomst. Med vårsol och dessa sprudlande känslor som infinner sig tycks min shoppingnerv blivit helt galen, ”Nej-Sägaren” har gått på semester och kvar sitter enbart den ekonomiskt optimistiske ”Ja-Sägaren” som tycker alla mina inköp är något jag verkligen -verkligen- behöver. Hör möjligen min känsla av att vara otroligt lycklig, nöjd med livet och mig själv ihop med shoppingnerven? Hur vida det är så eller inte är något jag beslutat inte spekulera över så mycket mer framöver, då lyckoruset som fyller mig inte är ovälkommet!! :)

Snart får jag även åka hemöver, om så bara för 5 dagar! Saknar familj och vänner så mycket att det näst intill värker i mig som en ihärdig influensa..

Nåväl, nedan följer lite bilder över några av mina otroligt nödvändiga inköp (allt är relativt) och andra saker som hänt den senaste tiden. Bland annat anteckningar från en föreläsning som hälften av klassen näst intill somnade på, tyvärr, och en kort resa till Sthlm.

 

Dessutom har min älskade älskade far jagat rätt på sommarens nagellack då jag själv inte lyckades hitta det någonstans, slut överallt till och med i Sundsvall. I Östersund lyckades han hitta ett, lyckan är total även om det bara handlar om ett rosa (sen när blev jag rosa???) nagellack!